Plusresan

En resa genom IVF:er, graviditet, lungemboli, komplikationer, Pylorusstenos, operation i Uppsala och det oändligt lyckliga slutet.

Tack för allt stöd – tar en bloggpaus

Jag är lite kluven kring det här med att blogga vidare nu när jag har en liten. Jag vill inte exponera honom på nätet alltför mycket, och en blogg utan bilder är inte speciellt rolig tycker jag. Därför har jag, i alla fall för nu, valt att ta en paus.

IVF-resan är över, om vi inte får för oss att göra ett syskonförsök framöver. I det fallet får vi inte göra ett fullt försök p g a min ålder. Men vi har ett embryo kvar i frysen som vi troligen inte vill förlora. Tiden får utvisa vad vi känner och hur vi tänker.

När det kommer till lungembolin som jag konstaterades ha den 27 februari så har jag en lång väg tillbaka. Jag har just börjat motionera med lite snabbare promenader och äntligen börjar vågen därmed också gå neråt sakta men säkert. Jag slutade medicinera med Fragmin i slutet av augusti och ska på en blodutredning i början av december. Jag har kontaktat en sjukgymnast p g a överansträningsskador, troligen en direkt följd av att jag har börjat röra på mig mer. Även han sa att jag måste se det som en LÅNG uppförsbacke, men inte ge upp för det BLIR bättre.

Livet med Hampus är fantastiskt, underbart och roligt mest hela tiden. Vad gör väl vissa sömnlösa nätter och gnöl och annat när man får umgås med ett sånt hjärtegryn som strålar, skrattar, pratar och är alldeles tokig. Jag älskar honom av hela mitt hjärta och NJUTER verkligen.

Tiden att blogga vill jag hellre lägga på liten, och när han sover vill jag hellre göra annat än att koncentrera mig på långa, genomtänkta blogginlägg. Men jag följer fortfarande en del IVF-vänner och hoppas och ber för att det är er tur snart.

NU ska jag vänta in att liten vaknar, sedan ska vi ge oss ut i den strålande höstsolen, under den knallblå himlen med den där härliga höstkyliga luften i näsan.

Må gott och ta hand om varandra!

Single Post Navigation

6 thoughts on “Tack för allt stöd – tar en bloggpaus

  1. Jag har följt den här bloggen i ca ett år nu, och jag kommer att sakna den!
    I september förra året var vi på IVF kliniken i Falun. Pga min ålder fick vi söka privat hjälp (hade fyllt 38 som var gränsen i mitt landsting)
    Vi fick två befruktade ägg, ett som sattes tillbaka efter två dagar och ett som hamnade i frysen.
    Jag kunde knappt tro att det var sant, men det lyckades på det första försöket!
    Så efter en orolig graviditet med många komplikationer, där jag ibland tvivlade på att jag skulle få ett levande barn, föddes min dotter,
    en 3270 g 0 49 cm underbar liten flicka som jag älskar över allt annat på jorden.
    Idag blir hon fyra månader och varenda sömnlös natt eller gnällig stund belönas med ren o skär lycka, när man ser vilken trygg o glad tjej man har. Full av leenden, skratt o bus…
    Jag önskar dig lycka till med din fina Hampus o din familj,
    och TACK för att jag fick tröst genom din blogg när jag behövde det som bäst ❤

  2. Helena on said:

    Jag blir otroligt glad av flera anledningar. Den första och största är såklart barnet ni fick. Helt fantastiskt. Jag förstår dig precis. Känslan att se sitt barn varje dag. Man får nästan gnugga sig i ögonen och titta igen för att se att det verkligen är sant.

    Den andra anledningen är att jag har kunnat ge tröst utan att veta om det. Tanken från början var att skriva av mig och dela med mig eftersom andras bloggar stöttade mig.

    Så ett varmt tack. ❤
    Och lycka till!

  3. Ulrika on said:

    Även jag vill tacka för din blogg och för att jag fått följa dig, och er, under den här tiden! Jag har läst vartenda inlägg (tror jag) och kommer att sakna er och kommer att undra hur det går för er med allt!

    Själv har jag ju lyckan att efter att ha förlorat vårt första barn (1,5 år gammal) sedan ha fått en pojke som nu är snart 5 år och jag njuter fortfarande varje stund av att få ha honom i mitt liv. Som du ju vet väntar vi efter mycket kämpande nu även ett syskon och jag är så tacksam och lycklig över att vi fått även denna chans. Det är inte över än, och det finns några komplikationer som är lite oroande, men jag är så glad att vi kommit så här långt.

    Just din tacksamhet har jag känt igen mig mycket i och jag tror att det ibland kan förena oss som inte fått allt som på räls.

    Jag vill önska er all lycka i framtiden!
    Kramar Vi 5/Ulrika

  4. Helena on said:

    Ulrika: Tack från djupet av hjärtat. Även för din skull är jag oerhört glad att du fick er son, och så hoppas jag och ber för att allt ska gå hur fint som helst med liten i magen. Tacksamhet är något som kantar min dag. Det är något som jag faktiskt aldrig glömmer bort. Jag tänker inte så varje sekund, men vid flertal tillfällen varje dag sköljer det över mig. En otrolig lycka och tacksamhet och ödmjukhet för att vi fick den här gåvan.

    Det kan hända att jag gästspelar någon gång framöver och berättar lite om hur det går. Just nu har jag dock bloggtorka och hinner inte med.

    Stor kram och lycka till!

  5. Hjälp oss att berätta.
    Julen är här, ändå dör mer än ett barn i sin mammas mage varje dag! Hjälp oss att informera om minskade fosterrörelser, så att fler kan få fira jul med sina barn! Dela, och berättar gärna för de ni känner. I blogginlägget hittar ni mer information om minskade fosterrörelser och kampanjen.

    http://familjen.pzhost.net/julen-ar-har-anda-dor-mer-an-ett-barn-varje-dag/

  6. Hej igen, jag kikade bara in för att säga att jag tänker på er emellanåt och hoppas innerligt att ni får ha det bra!
    Många varma hälsningar/Vi 5 som njuter av sonen och lillasyster som föddes en vecka efter våra senaste inlägg 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: